Erik Bolinder om oavsiktliga intelligenser – AI-evangelisten som ser möjligheter i stället för hot
Människorna bakom den intelligenta tidsåldern
Med undertiteln ”Hur pojkarna bakom AI bygger digitala gudar, bråkar om dagböcker och glömmer att agenterna redan skriver historien” tar Bolinder läsaren bakom kulisserna i AI-erans mest slutna rum.
Boken är inte en varning. Den är en humoristisk och skarpsynt skildring av de personer och drivkrafter som formar vår framtid. I bokens och förlagets beskrivning möter läsaren Jensen Huang, toalettstädaren från Kentucky som byggde ett imperium på paranoia; Greg Brockmans moraliska akrobatik när OpenAI förvandlades till en förmögenhetsmaskin; hur Sam Altman och Dario Amodei blev världens snabbast växande celebriteter; Alex Karps roll i att styra liv och död på slagfält; Ilya Sutskevers bunker; Mark Zuckerbergs försök att köpa sig ett nytt AI-samvete; och de kinesiska arkitekterna i kapplöpningen mot singulariteten. Medan dessa ”silikonbaroner” bråkar om miljarder och rättsprocesser har de bara skrivit de första instruktionerna för en ny era – och de agenter de skapat har redan börjat skriva sin egen historia.
Bolinder har under mer än tre decennier arbetat med digitalt lärande. Han har utsetts till FLUXX AI Expert of the Year 2025 och beskriver sig själv som framtidsoptimist. Hans grundhållning är att AI främst handlar om enorma möjligheter för människor, företag och samhälle – inte om hot.
”Jag är oerhört optimistisk om framtiden då AI kommer hjälpa oss människor enormt.”
— Erik Bolinder, Gröning & Blomgren Utanför / Epoch Times
Samtalet i Epoch Times
I juli 2026 medverkade Bolinder i Epoch Times-podden Gröning & Blomgren Utanför i avsnittet ”Därför borde AI vara politikens viktigaste fråga”. Där utvecklar han sina tankar om teknikens möjligheter, kompetens och samhällets vägval.
Intervjubild: Epoch Times / Gröning & Blomgren Utanför, återgiven från Erik Bolinders publicerade intervjupresentation. Se intervjun.
Från monotona uppgifter till mänskligt omdöme
Bolinder beskriver AI som ett snabbt teknikskifte. Han menar att Sverige riskerar att missa en historisk möjlighet om samhällsdebatten och politiken präglas mer av riskfokus än av möjlighetsfokus. Hans perspektiv är att AI kan avlasta monotona arbetsuppgifter och frigöra tid för sådant som kräver mänskligt omdöme, kreativitet och mänsklig närvaro.
”AI kommer inte ta jobben. Den tar de tråkiga jobben.”
— Erik Bolinder, Gröning & Blomgren Utanför / Epoch Times
Det är en framtidsbedömning och ett argument för att aktivt forma hur tekniken används. Samtidigt kräver utvecklingen energi, kompetens och en politisk vilja att återigen prata om framtiden.
Ett samtal som också handlar om möjligheter
Bolinder kritiserar ett ensidigt riskfokus i den svenska debatten och jämför med den positiva framtidstro som omgav internets utveckling. Han efterlyser fler röster som kan beskriva vad tekniken kan göra för människor och verksamheter.
”Inställningen att AI är ett större hot än möjlighet har skapats av media. Vi måste bli fler som bär fanan av att AI kommer hjälpa oss mycket mer än det hotar – precis som när internet kom.”
— Erik Bolinder, Gröning & Blomgren Utanför / Epoch Times
Kompetens och politisk framtidsvilja
Han menar att många företag redan ser teknikens kraft, medan samhället i stort och politiken behöver formulera tydligare visioner för hur den kan användas. För organisationer blir kompetensutveckling en praktisk del av omställningen: medarbetare behöver förstå både möjligheterna och de krav på granskning, ansvar och omdöme som följer med nya verktyg.
”Företagen förstår, men samhället i stort inklusive politiken har inte anammat denna tekniks fantastiska möjligheter.”
— Erik Bolinder, Gröning & Blomgren Utanför / Epoch Times
En fråga för människor, organisationer och samhälle
Bolinders budskap är att AI inte enbart är en teknikfråga. Han ser den som en samhällsfråga som påverkar vardagen, arbetslivet och välfärden – och som därför behöver mötas med kunskap och handlingsvilja.
”AI är en enorm möjlighet för dig, för din familj, för ditt team, för din organisation och för samhället.”
— Erik Bolinder, Gröning & Blomgren Utanför / Epoch Times
Lyssna på hela samtalet: ”Därför borde AI vara politikens viktigaste fråga”, eller se intervjun hos Svenska Epoch Times.
AI-analys: Bolinders framtidssyn
Följande avsnitt är en AI-baserad tolkning utifrån det analysunderlag som tillförts artikeln. Det är inte ett intervjureferat eller ytterligare ordagranna citat. Framtidsbilderna ska läsas som visioner och bedömningar, inte som fastställda prognoser eller produktgarantier.
Erik Bolinders AI-framtidssyn framträder som optimistisk, möjlighetsorienterad och präglad av hans bakgrund inom digitalt lärande och entreprenörskap. Analysen beskriver hans perspektiv på AI som det största teknikskiftet sedan internet – och potentiellt större. Den centrala varningen handlar om att Sverige och Europa kan missa möjligheterna genom ett passivt förhållningssätt, snarare än att tekniken i sig skulle vara det främsta hindret.
Kärnan i visionen: förstärkning av människan
I denna tolkning är AI inte främst ett hot eller en ersättare för människan, utan en förstärkare av hennes förmåga. Monotona uppgifter kan avlastas så att mer tid finns för omdöme, kreativitet, relationer och ledarskap. Analysunderlaget använder bilden av en ”20 IQ smartare kompis” för att beskriva stödet: det är en metafor, inte en mätning av intelligens.
Möjligheterna exemplifieras med stöd till lärare, personliga lärstöd, högre produktivitet och snabbare framtagning av kursmaterial. Underlagets exempel om en 15-minuterskurs som kan tas fram på minuter i stället för veckor beskriver en ambition om snabbare utkast. Det är inte ett generellt tidspåstående för färdig, kvalitetssäkrad utbildning; innehåll, granskning och pedagogiska krav avgör arbetsinsatsen.
Bokens skildring riktar också uppmärksamheten mot människorna bakom AI-systemen: deras drivkrafter, konkurrens och kompromisser. Bilden av agenter som börjar skriva sin egen historia fungerar som en visionär och humoristisk inramning, snarare än som en teknisk beskrivning av vad alla dagens system kan göra.
Samhälle, politik och praktiska förutsättningar
Analysen lyfter fyra återkommande teman i Bolinders perspektiv. Han efterlyser en mer positiv politisk framtidsdebatt, jämför med internetutbyggnaden, kritiserar ett ensidigt riskfokus och vill att samhället ska ta till vara den handlingskraft som han ser hos företag. AI:s möjliga välfärdsnytta kopplas till individer, organisationer och nationell konkurrenskraft.
I det tillförda underlaget nämns även energi som en praktisk förutsättning och ny kärnkraft som en föreslagen väg att möta ökade behov. Här återges det som en del av analysens beskrivning av Bolinders ståndpunkt, inte som en självständigt fastställd energiprognos. Visionen kräver både kompetens, infrastruktur och politiska beslut.
Framtidsbilder på längre sikt
Analysunderlaget beskriver möjligheter inom personlig medicin, behandling av sjukdomar och längre livslängd. Robotar i hem och industri, där Optimus nämns som exempel, ingår också i framtidsbilden. Självkörande fordon och personflyg beskrivs som tidiga utvecklingsområden, med bilens utveckling omkring 1925 som jämförelse.
En annan tanke är att mer frigjord tid skulle göra mening, mänskliga kontakter och kreativitet viktigare. USA:s och Kinas konkurrens om alltmer avancerade AI-system blir i denna tolkning ett argument för att Sverige behöver delta aktivt. Ingen tidplan eller säker slutsats om dessa möjliga utfall följer av analysen.
Lärande som ett praktiskt första steg
Det råd som återges i analysunderlaget är lågt trösklat: avsätt exempelvis 15 minuter om dagen för att lära dig om AI, genom videor och praktisk användning av chattverktyg. Det är ett förslag till lärvana, inte ett löfte om en viss kunskapsnivå. För organisationer blir nästa steg att göra lärandet relevant för arbetsuppgifterna och kombinera det med granskning och ansvar.
Styrkor och begränsningar
Perspektivets styrka ligger i att det betonar människors handlingsutrymme. Kompetens, beslut och sättet att använda verktygen kan påverka utfallet. Kopplingen mellan utbildning, produktivitet och välfärd gör framtidsfrågan konkret och motverkar uppgivenhet inför teknikskiftet.
Samtidigt behöver en möjlighetsorienterad vision kompletteras med riskhantering. Arbetsmarknadsomställning, maktkoncentration, informationssäkerhet och desinformation kräver egna bedömningar. Analysen beskriver Bolinders fokus som starkare på att förändra berättelsen om AI än på detaljerade styrningsförslag. Energi och geopolitik framträder mer som förutsättningar än som fullt utvecklade dilemman.
Sammanfattande bedömning
Bolinders framtidssyn kan i denna analys sammanfattas som ett entreprenörs- och utbildarperspektiv: AI kan skapa betydande möjligheter om människor och organisationer lär sig använda tekniken systematiskt. Möjliga välfärdsvinster är en vision att arbeta mot, inte en garanti. En positiv grundhållning blir starkare när den förenas med omdöme, ansvar och praktisk kompetensutveckling.
Beställ boken
Oavsiktliga Intelligenser finns att beställa hos Adlibris. Den inbundna svenska utgåvan gavs ut av BoD den 15 juni 2026, omfattar 188 sidor och har ISBN 9789181343366.
För den som vill förstå vilka människor och vilka krafter som skriver de första instruktionerna för den intelligenta tidsåldern är boken en underhållande guide – skriven av en författare med över tre decenniers erfarenhet av digitalt lärande och ett starkt engagemang i AI:s möjligheter.