Kunskapsluckor i tjänstemannaansvaret: risker, rättsfall och kommunens kompetensarbete inför 2027

När kunskap inte når fram till verksamheten

En lagändring på intranätet är inte samma sak som en ändrad arbetsrutin. Den som bereder ett ärende, fattar ett beslut eller utvärderar ett anbud behöver förstå vad reglerna innebär i just den rollen. Chefen behöver kunna upptäcka när instruktioner är otydliga och när ett ärende måste lämnas till juridiskt stöd.

Konsekvenserna av kunskapsluckor kan vara felaktiga beslut, bristfälliga beslutsunderlag, omtag i handläggningen och skadat förtroende. I vissa situationer kan ett agerande också aktualisera straffansvar. Men det går inte att dra slutsatsen att varje fel beror på otillräcklig utbildning eller att en genomförd kurs skulle ha förhindrat ett visst rättsfall.

Utbildning behöver därför vara en del av kommunens styrning, inte en ersättning för den. Regelkunskap, fungerande rutiner, rimliga arbetsförutsättningar och möjlighet att få hjälp måste hänga ihop. Den bredare arbetsgivarfrågan utvecklas i Grundbulten i kommunens arbetsgivaransvar.

Vad ändrades den 1 augusti 2026?

Riksdagen beslutade den 15 juni 2026 om ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar. Genom ändringar i brottsbalken, SFS 2026:1420, infördes brottet missbruk av offentlig ställning. Samtidigt höjdes minimistraffet för grovt tjänstefel. Ändringarna gäller sedan den 1 augusti 2026. Det handlar alltså om ändringar i brottsbalken, inte om en fristående ”tjänstemannalag”. 1

Reformen kompletterar ett straffrättsligt ansvar som redan fanns. Den innebär inte att all offentlig verksamhet tidigare stod utanför straffrätten. Mutbrott och andra brott kunde aktualiseras även före den nya bestämmelsen. Propositionen beskriver däremot situationer där befintliga brottsrekvisit inte gav ett tillräckligt skydd mot maktmissbruk. 2

Tjänstefel: fel vid myndighetsutövning

Tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken gäller den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning, genom en handling eller en underlåtenhet, åsidosätter vad som gäller för uppgiften. Normalgraden har straffskalan böter eller fängelse i högst två år. Ringa tjänstefel är inte straffbart. För grovt tjänstefel krävs uppsåt; straffskalan är sedan den 1 augusti 2026 fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år. 1

Det betyder att oaktsamhet kan få straffrättslig betydelse i vissa myndighetsutövningssituationer. Det betyder inte att varje misstag, varje lång handläggningstid eller varje svår rättslig bedömning är ett tjänstefel.

Missbruk av offentlig ställning: uppsåtligt otillbörligt gynnande eller missgynnande

Det nya brottet i 20 kap. 2 § gäller, i andra fall än dem som omfattas av tjänstefelsbestämmelsen, den som vid utövandet av offentlig tjänst, offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet uppsåtligen bryter mot lag eller annan författning genom att vidta eller underlåta en åtgärd för att få en otillbörlig förmån för sig själv eller någon annan, eller för att otillbörligt missgynna någon annan. 1

Personkretsen och verksamhetsområdet är bredare än vid tjänstefel. Upphandlingsmyndigheten anger att bestämmelsen omfattar bland annat tjänstemän, uppdragstagare och förtroendevalda i stat, kommun och region. Upphandling och andra offentliga verksamheter kan omfattas, även när det inte handlar om myndighetsutövning. 3

Straffet är böter eller fängelse i högst två år. Skalan ett år och sex månader till sex års fängelse gäller grovt missbruk av offentlig ställning, efter en bedömning av gärningens omständigheter. Den är inte den automatiska påföljden för varje regelöverträdelse i en upphandling. 1

Den viktiga skillnaden för utbildningsarbetet är att det nya brottet kräver uppsåt och ett otillbörligt syfte. En vanlig rättslig felbedömning eller ett misslyckat försök att följa reglerna är inte automatiskt missbruk av offentlig ställning. Samtliga rekvisit måste prövas i det enskilda fallet. 2

”Jag kände inte till regeln” är ingen utbildningsstrategi

Rättsvillfarelse regleras i 24 kap. 9 § brottsbalken. Ansvarsfrihet för en missuppfattning om en gärnings tillåtlighet kräver att villfarelsen är uppenbart ursäktlig. Det kan exempelvis handla om fel vid kungörandet av en straffbestämmelse eller, efter en strikt bedömning, andra särskilda omständigheter. Regeln är snäv, men det är fel att skriva att okunskap aldrig kan få betydelse eller att ett felaktigt myndighetsbesked är det enda möjliga undantaget. 4

En intern kommunal rutin eller en chefs felaktiga instruktion innebär inte automatiskt ansvarsfrihet. Därför behöver organisationen både utbilda och kvalitetssäkra sina instruktioner. Medarbetare måste också ha en väg för att lyfta osäkerhet utan att känna att de förväntas lösa varje juridisk fråga ensamma.

Äldre rättsfall måste användas med samma noggrannhet. NJA 1981 s. 477 gällde julgåvor till kommunala befattningshavare i Landskrona, inte Gävle. Högsta domstolen lämnade åtalen om de aktuella gåvorna utan bifall utifrån omständigheterna och värderingarna vid tiden. Avgörandet kan alltså inte användas som ett exempel på att domstolen alltid underkänner sedvänja eller okunskap. 6

För utbildningens del är lärdomen att verkliga avgöranden behöver återges korrekt. Ett dramatiskt men felaktigt rättsfall ger inte bättre regelefterlevnad.

Fyra rättsfall – och fyra olika lärdomar

Älvsbyn: beslutsunderlag, roller och ett pågående åtal

Den 19 oktober 2026 väckte Åklagarmyndigheten åtal i Luleå tingsrätt, mål B 2880–25, mot tre kommunpolitiker för grovt tjänstefel och två tjänstemän för medhjälp till grovt tjänstefel. Åtalet gäller ett beslut i augusti 2023 om att ett pågående LVU-omhändertagande av tre barn skulle upphöra. Åklagaren gör gällande att tjänstemännens beslutsunderlag var bristfälligt och avgörande för beslutet. 7

Åtal är inte dom. Skuldfrågan ska prövas av tingsrätten. Vid åtalsväckandet hade någon tidpunkt för huvudförhandling ännu inte offentliggjorts. Ärendet ska inte beskrivas som ett prejudikat eller som en tillämpning av 2026 års nya brott. Den påstådda gärningen inträffade 2023; en senare, strängare straffrättslig reglering tillämpas inte retroaktivt. 2

Fallet gör det relevant att arbeta med kvaliteten i beslutsunderlag, gränsen mellan beredning och beslut och hur invändningar dokumenteras. Det är däremot inte belagt att utbildningsbrist orsakade åtalet eller att en viss kurs skulle ha förhindrat händelserna.

Umeå: nya skolregler behöver bli fungerande rutiner

Enligt SVT dömde Umeå tingsrätt i oktober 2026 en tidigare rektor för oaktsamt tjänstefel efter utebliven polisanmälan av misstänkta vålds- och kränkningshändelser mellan elever under höstterminen 2025. SVT rapporterade den 24 oktober att domen skulle överklagas. Tingsrättsdomen ska därför inte beskrivas som en slutlig rättslig utgång. Någon fullständig primärdom ligger inte till grund för denna artikels beskrivning. 8

Sedan den 1 juli 2025 gäller ett nytt kapitel 6 a i skollagen. Enligt 6 a kap. 10 § ska rektorn som huvudregel anmäla misstänkt brott av en elev i samband med verksamheten till Polismyndigheten. Anmälan behöver inte göras om övervägande skäl talar emot det efter en helhetsbedömning. Skolverket beskriver hur regeln och undantagen ska förstås och framhåller att en polisanmälan inte ersätter skolans andra skyldigheter att utreda och åtgärda kränkande behandling. 10

Det praktiska utbildningsbehovet är att skolledare känner till både huvudregeln och bedömningsutrymmet, vet hur bedömningen dokumenteras och kan få stöd i oklara situationer. Det går inte att utifrån rapporteringen slå fast att huvudmannens kompetensförsörjning fallerade. Målet gäller tjänstefel, inte det nya brottet missbruk av offentlig ställning.

Vårdexpressen: ett historiskt mutbrottsmål, inte en dom enligt den nya bestämmelsen

Vårdexpressen i Region Skåne är ett äldre upphandlingsmål. Hovrätten över Skåne och Blekinge dömde den 18 april 2023 två personer för grovt mutbrott efter ett ekonomiskt förmånligt anställningserbjudande till en medlem i en expertgrupp. Gärningarna avsåg tiden juni–augusti 2018. Påföljderna blev villkorlig dom; den tidigare regionanställde fick även dagsböter. Hovrätten frikände samtidigt samtliga från grov trolöshet mot huvudman. 11

Propositionen om utökat tjänstemannaansvar hänvisar till hovrättsmålet när den diskuterar begränsningar i äldre straffbestämmelser. Det är den sakliga kopplingen till reformen. Fallet är inte en dom enligt 20 kap. 2 § brottsbalken och ska inte återges som om den nya bestämmelsen redan hade tillämpats på gärningarna. 2

För kommunens kompetensarbete är frågor om förmåner, anställningserbjudanden, intressekonflikter och dokumenterade kontaktvägar relevanta. Att beskriva dessa risker kräver inte att man lägger till obestyrkta uppgifter om ett AI-system eller personliga band.

Munkedal: en jävsfråga är inte automatiskt ett brottmål

Kammarrätten i Göteborg upphävde den 11 april 2025 Munkedals kommuns beslut att avbryta en upphandling av grävtjänster och markarbeten, mål 8069–24. En kommunanställd hade deltagit vid intervjuer i utvärderingen samtidigt som hans son arbetade hos den vinnande leverantören. Domstolen bedömde att kommunen inte tillräckligt hade redovisat den anställdes konkreta roll och att de redovisade omständigheterna inte gav sakligt godtagbara skäl för avbrottet. 12

Avgörandet handlar om förutsättningarna för att avbryta upphandlingen, inte om straffansvar. Det innebär inte att släktskap alltid saknar jävsbetydelse och fastställer inte att någon försökte gynna en leverantör.

För kommunanställda hänvisar 7 kap. 4 § kommunallagen till jävsreglerna i 6 kap. 28–32 §§. Utbildningen behöver ge stöd för att upptäcka möjliga intressekonflikter, anmäla dem och dokumentera bedömningen – inte uppmuntra egna förenklade slutsatser om vare sig skuld eller ansvarsfrihet. 13

Otillåten påverkan kräver också organisatoriskt stöd

Brå beskriver otillåten påverkan som försök att styra tjänsteutövningen genom exempelvis trakasserier, hot, våld, korruption och otillbörliga relationer. Påverkan kan vara subtil och svår att upptäcka. Brå rekommenderar ett systematiskt arbete med riskinventering, rapportering och uppföljning av incidenter, engagerade chefer och stöd mellan kollegor. 14

En hotad medarbetare ska inte beskrivas som automatiskt brottslig eller som en ”möjliggörare”. Hot behöver hanteras med organisationens skydds- och rapporteringsrutiner. En eventuell straffrättslig bedömning, inklusive omständigheter som kan ha betydelse för ansvarsfrihet, måste göras individuellt.

Utbildning kan hjälpa medarbetaren att känna igen signaler och veta vart hen ska vända sig. Den måste följas av en organisation som faktiskt tar emot och hanterar signalerna. Ett kunskapstest ersätter inte skyddsåtgärder eller chefens stöd.

Trygghet ska inte byggas genom rädsla för varje misstag

Om tjänstemannaansvaret lärs ut som att varje felbedömning leder till fängelse blir undervisningen missvisande. Medarbetare behöver förstå när reglerna kräver en viss åtgärd, när en bedömning ska göras och när stöd behövs. De behöver också kunna skilja uppsåtligt missbruk från oaktsamhet och från straffria misstag.

Verksamhetsnära utbildning kan därför arbeta med situationer där flera hänsyn måste vägas samman: ett ofullständigt beslutsunderlag, en misstänkt intressekonflikt eller osäkerhet inför en ny anmälningsregel. Diskussionsfrågan bör inte bara vara ”vilket svar är rätt?” utan också ”hur dokumenterar vi bedömningen och vem hjälper oss om läget är oklart?”.

Den som rapporterar en osäkerhet behöver få ett användbart svar. Annars riskerar även en väl genomförd utbildningsinsats att stanna vid kunskap som inte kan användas i arbetet.

Inför 2027: rätt datum är en del av kompetensen

Kommunens utbildningsplan behöver utgå från vilka regler som redan gäller och vilka som är beslutade för framtiden. Den nya socialtjänstlagen, socialtjänstlag 2025:400, gäller sedan den 1 juli 2025. Den är inte en reform som först träder i kraft 2027. 15

Reglerna om förbättrad kontroll och uppföljning av privata utförare gäller sedan den 1 juli 2026. Skärpta regler för unga lagöverträdare trädde i huvudsak i kraft den 10 september 2026. Dessa ändringar behöver därför hanteras som gällande regelverk, inte som allmänna framtidsprognoser. 16

Den beslutade lagen om omhändertagande för vård av barn och unga ersätter LVU den 1 januari 2027. Socialdataregisterlagen gäller sedan den 1 augusti 2026, medan den särskilda uppgiftsskyldigheten för socialnämnder och berörda utförare börjar gälla den 1 augusti 2027. 18

Sådana förändringar motiverar en plan för berörda roller, rutiner och uppföljning. De innebär inte att varje framtida feltolkning automatiskt ska bedömas som missbruk av offentlig ställning.

Så kan kommunen omsätta kunskap i ett hållbart arbetssätt

Börja med att identifiera vilka arbetsuppgifter som berörs. Den som fattar beslut behöver delvis andra exempel än den som bereder ärendet. En skolledare, upphandlare och socialsekreterare har olika tillämpningsfrågor, även när principer om saklighet och korrekt handläggning är gemensamma.

Klick Datas kurs Tjänstemannaansvaret i praktiken – Lagstiftning, Etik och Myndighetskultur är en relevant utgångspunkt för samtalet om utbildningsbehov. Kursinnehåll och kompletterande lokala instruktioner behöver bedömas mot de roller och regelverk som verksamheten faktiskt arbetar med.

I lärplattformen K3 kan organisationen samla utbildning, tilldelning, kunskapstest och uppföljning. Det ger ett mer sammanhållet underlag än utspridda kurslistor och lokala dokument. Dokumenterad kursaktivitet kan visa vad som har genomförts, men bevisar inte i sig att varje regel har följts i ett visst ärende.

Ett digitalt kursintyg visar det genomförande och kunskapsresultat som intyget avser. Det ger inte formell behörighet där en särskild sådan krävs, befriar inte från straffansvar och är ingen garanti mot fel, åtal eller fällande dom. Inte heller kan en plattform garantera att samtliga deltagare slutför en tilldelad utbildning inom en viss tid.

För en hållbar insats behövs framför allt fem delar:

1. Rollanpassad kunskap. Koppla innehållet till arbetsuppgifter och verkliga bedömningssituationer.
2. Tydliga lokala rutiner. Visa hur medarbetaren ska agera, dokumentera och få stöd i den egna organisationen.
3. Kunskapskontroll och samtal. Använd frågor och övningar för att upptäcka missförstånd, inte bara registrera närvaro.
4. Uppföljning som går att använda. Följ genomförande och resultat och identifiera vilka som behöver kompletterande stöd.
5. Förvaltning över tid. Bestäm vem som ansvarar för att utbildning och instruktioner ses över när reglerna ändras.

Klick Datas Avtal om Digitalt Kompetensstöd och Lärande beskriver en modell för att arbeta med kompetensbehoven över tid. Utbildning kan då planeras som en återkommande del av verksamheten, samtidigt som kommunens egna ansvariga behåller uppgiften att bedöma regelverk, rutiner och organisation.

Slutsats: utbilda för bättre beslut, inte för ett utlovat rättsligt skydd

Det utvidgade tjänstemannaansvaret gör korrekt regelkunskap viktig. Men utbildningsargumentet behöver hålla samma kvalitet som den förvaltning man vill stödja. Att blanda ihop åtal med dom, tillskriva äldre rättsfall nya brottsregler eller lova juridiskt skydd genom ett kursintyg skapar nya missförstånd.

Kommunens mål bör vara att medarbetare och förtroendevalda vet vad deras uppgifter kräver, har användbara rutiner och kan få stöd innan osäkerheten blir ett felaktigt beslut. Utbildning, övning och dokumenterad uppföljning kan bidra till det arbetet. De behöver ingå i en bredare styrning med fungerande kontroll och en kultur där frågor kan lyftas.

Vill ni kartlägga vilka roller och kunskapsbehov som bör prioriteras först? Boka en rådgivning med Klick Data för att diskutera en verksamhetsanpassad insats.

Mer om

• Tjänstemannaansvaret i praktiken – Lagstiftning, Etik och Myndighetskultur.
• Grundbulten i kommunens arbetsgivaransvar.
• Avtal om Digitalt Kompetensstöd och Lärande.
• K3 – lärplattform för tilldelning, genomförande och uppföljning.

Källor

Rättsläget och de återgivna målens status är kontrollerade den 26 oktober 2026. Artikeln ger allmän information och ersätter inte juridisk bedömning i ett enskilt ärende.

1. SFS 2026:1420 – ändring i brottsbalken.
2. Proposition 2025/26:217 – Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar.
3. Upphandlingsmyndigheten – Vad innebär missbruk av offentlig ställning?.
4. Brottsbalken, bland annat 24 kap. 9 §.
5. Proposition 1993/94:130 – Ändringar i brottsbalken m.m..
6. NJA 1981 s. 477 – domreferat.
7. Åklagarmyndigheten – Åtal väckt för grovt tjänstefel i Älvsbyns kommun.
8. SVT – Rektor anmälde inte våld mot elev – döms för tjänstefel.
9. SVT – Rektor överklagar domen för tjänstefel.
10. Skolverket – Skyldighet att anmäla brott.
11. Sveriges Domstolar – Hovrätten dömer två personer för grovt mutbrott.
12. Kammarrätten i Göteborg, mål 8069–24 – originaldom.
13. Kommunallagen, 7 kap. 4 § och 6 kap. 28–32 §§.
14. Brå – Otillåten påverkan.
15. Socialtjänstlag 2025:400.
16. Riksdagens betänkande 2025/26:KU35 – digitala kommunala sammanträden och privata utförare.
17. Riksdagens betänkande 2025/26:JuU41 – Skärpta regler för unga lagöverträdare.
18. Lag 2026:1600 om omhändertagande för vård av barn och unga.
19. Riksdagens betänkande 2025/26:SoU27 – En lag om socialdataregister.